66
denborgs erotik sväfvar i luften, kunna för visso icke själfva utfinna ett bättre sätt att komma öfver alla de hinder, som här lägga sig i vägen för ett sedligt framåtskridande, än att just bestiga siarens luftballong.
VI.
Om Swedenborg följt sin vän riksrådet Höpkens
råd att framlägga sina tankar utan att blanda in de
många synerna, så hade han nog vunnit mycket åt sin
själfviska fördel. Men han var ingen själfvisk natur.
Den inre nödvändigheten öfvervann alla yttre hänsyn.
När Swedenborgs rykte som andeskådare nådde samtidens främste tänkare, Immanuel Kant i Königsberg, skref denne — särskildt med anledning af fjärrskådningen i Göteborg 1758 — till Swedenborg och begärde närmare upplysningar. Kant erhöll intet svar på sitt bref, emedan Swedenborg ämnade utgifva ett särskilt verk om sina syner, hvilket också sedan utkom. Åtta år senare utgaf Kant sin skrift “En andeskådares drömmar“, och han har där inga milda ord om den svenske siaren, som han hedrar med titeln “arkefantasten bland alla fantaster“, och hvars verk (Arcana Celæstea hade Kant läst) anses vara “åtta kvartband fulla af vansinne“. Dock medger Kant, att Swedenborg genom ingifvelse kommit till flera resultat, som han själf endast nått genom strängt tankearbete. Kant ville ej förneka möjligheten af en andevärlds närvaro
