eller återhållsamhet från detta kött, blef altså både af hedningar och Christne, hållit för Religioners kännetecken, och så war det äfwen i andra länder. En Christen Konung i Swerige, Igno, blef af et partie hedniske Rebeller afsatt, och utur sine stater fördrifwen; hwarefter de satte en af hans anförwandter på Thronen, som hade lofwat at återställa offren och de högtidlige Festerne. Straxt efter sin uphöjelse på Thron, lätt han ock märkeligen tilreda en häst, delte ut den bland de närwarande, och bestänkte sig med blodet; och då afsworo de alla Christendomen. Häraf kan man döma at de Evangeliske Missionairerne intet utan grund förbödo dessa Folken at äta häste-kött, och at afhållandet derifrån intet war något twetydigt bewis til Christendomen. Påfwen Gregorius den 3:dje skref til Bonifacius, tyskarnas Apostel: I hafwen berättat mig at någre ibland eder gifwes, som äta tama och wilda hästars kött. Tillåten ingen sådant mer, helige bröder, utan förhindra det genom alla möjliga medel i Jesu Christo, och läggen sträng bot på dem. Påfwen Zacharias förnyande äfwen denne befallning til Bonifacius, dock med den åtskilnad, at han också skulle förbjuda Tyskarna äta harar, men hwilket förbud icke länge blef i akttagit. (Slutet e. a. g.)
Död: Probsten och Doctorn Herr Axel J. Lindbloms kära Maka, Fru Regina Margaretha Lindblom, född Pallovicini, efter 10 dygns mattande sjukdom, d. 20 Augusti 1793, i sitt 80 ålders år.
