Sida:Linköping Weckotidning 1793.djvu/176

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

den äkta Kärleken, och den lastfulle måtte erkänna honom wara sådan. Huru lycklige skulle wi icke därföre wara, om wi sökte qwäfwa de första retfulla gnistor, som så ofta äro orsaker til wår timliga undergång. Det är beklagligt, at ju äldre werlden blifwer, desto ogudaktigare blifwa dess Inwånare. Ingen må neka, at wi hafwe brist på underwisningar, men underwisningar och lärdomar hållas för dårskaper hos större delen, hwarföre ock den rätta kärleken hos mångom är förswunnen.





Om Eldsvådor.

Sannerligen skulle icke detta onda sällan tima, om man warsammare handterade detta Element, än som nu sker i de fläste hus. Det är icke sällsamt at finna, huru bara ljus bäras af owuligt tienstefolk både i windar och andre obebodde rum, hwaräst ofta eldfängda ämnen, såsom blånor, halm ock spånor äro at tilgå. Äfwen är den skadliga seden widtagen och bruklig, at man finner nästan öfwer alt Skolpiltar ligga på sina sängar om qwällarne med tänd pipa och en bok i handen, då det kan hända at han somnar från både pipa och ljus, och huru snart kan icke elden itända rummet och innan kort ödelägga flere hus? Det synes wara både rätt och billigt, at husägaren eftersåge sitt tjenstefolk med noggranhet, samt hålde alfwarlig upsigt öfwer sin mindre agtsamme Hyresgäster.