Sida:Linköping Weckotidning 1793.djvu/43

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

men erfarenheten wisar motsatsen. — At med förledande skjäl wilja wisa Commediers nytta, skulle af den rätt-tänkte delen anses utan werkan, samt sjelfwa byggnaden lika bristfällig som grunden. — När människan kommit til stadga och begären mindre eldiga än i Barn- och ungdoms-åren, kunna de tjäna til tidsfördrif och sinnenas lättnad, men ej widare.

Icke dess mindre ser man ungdomen, som borde med nytta och flit nyttja alla stunder som aldrig återkomma, yra och utan eftertanka förslösa tid och penningar, på et lappri som göra dem mera begärlige til weklighet och fåfänga, än det goda de borde eftersträfwa. — Om det är Religionens kraf, at wi med warsamhet skola upfostra wåra Barn, underwisa dem i de stycken som äro nödwändige; handleda dem i Herrans saliggörande lära; wisa dem med sorgfällighet, den Christeliga pligten at älska nästa o. s. w., så borde icke som nu merendels sker wara, at då barnen knapt hunnit til den ålder de kunna skilja höger från wänster, blifwa inweklade i fåfänga, eller artige dymedelst at de begripa någre Fransöske ord: med begärlighet gå til Spectaclen och Danshusen m. m. – Huru snart kan icke af stormarne som rasa på fälten de Blommor förkrossas som lofwat oss en härlig utsigt? Hjertat, som til sin widd, ännu icke känner det onda, fördärfwas. – Och i en tid, när man anser det wackra Könet såsom Gudinnor, hwad har man annat at wänta? Desse swaga, anse för största försigtighet, at med klädnad och fåfänga anwända halfwa dagen, för at kunna behaga den andra halfwa. De lära sig änteligen blifwa så artige, at de snart förgäta det förnämsta, såsom at frukta Gud och älska nästan. De anse människor som äro under deras rang, lika som krypande djur. Olyckliga tid! Bortskämda seder! Skenfagra förställningsgåfwor – Måtte I Sjelfwe lära känna hwad Er pligt tilhörer! – Och Ni, som offren så flitigt på desse swaga Altare, weten at Ni ären sjelfwe orsaken til Er framtids olycka. Weten, at med åren aftaga behagen, med åren wäckas missnöjen – och då – då är den fordna Gudinnan förswunnen.

Upfostren därföre med warsamhet edra barn. Lärer dem fly det fåfänga; underwisen dem med

sorgfäl-