Hoppa till innehållet

Sida:Linköping Weckotidning 1793.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

änteligen, [det mig grufwar öfwer] at få präster warda saliga. Och förundrade han sig storliga däröfwer, at nu denna tiden så många löpa om Prästalägenheter, summa summarum, det war hwarken at persvadera eller optinera. Jag gick därifrån hel perplex och ängslig, dock (efter en god wäns råd) gick jag til en annan, som sitter i Consistoria, såsom mycket hade at säja, honom förestälte jag mina desiderium, och lofwade honom wacker, hedersam och resonabel descrition, om Han wille promovera werket, han war mycket wänlig, gunstig, affabel och favorabel, Jag låfwade och hans Hustru (som inkom) en wacker Descrition, hon kom strax in med Franskt Bränwin och godt öl, och tracterade de mig pro dignitatem och solacherade mig, at min dissein (som de sade wara låflig och i alla måtta berömwärd) skulle hafwa success; Jag repeterade för honom Biskopens Tal och discurs, Men han sade, Det kommer denna Tiden intet så noga, hwem lefwer därefter nu? Biskopen må fuller hafwa sina Funder och Principium för sig, det går nu icke derefter, skicker Eder efter Tiden, ära Guds ord, stekta Sparfwar flyga intet i mun på en, den såsom intet söker, Han får ock intet, det gifwer ingen Dumbe Lamb, den wise Salomo (sade Han) säger enstädes, war intet förmycket rättfärdig, och Paulus, den såsom intet föder sig och sina, han är wärre än en Hedning, och hafwer försakat trona, Han refererade, huru den och den war til stora Pastorater promoverade, och war dock behållen och rik, och hans barn mådde derwid wäl, Deras hustrur och Barn (sade hustrun) hålla sig i alla måtto ju så galanta, om icke galantare och kostsammare än Biskopens, Herr Biskopen (sade Hon widare) kan intet med all sin ägendom gifwa dem alla, som på deras maneer äro komna til lägenheter, en enda måltid mat, han skulle sedan icke mycket hafwa öfrigt, Jag (sade hon) wil wäl föda alla dem, såsom på Biskopens maneer äro promoverade, en hel månad för intet. Icke häller må Biskopen (sade han) så obetänsamligen döma om Prästaståndet, at få af dem skola blifwa salige, wi äro Herrans Tjänare, och hans trogna Tjänare komma wisserliga i Guds Rike, och där