Sida:Linköping Weckotidning 1793.djvu/77

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Mångtalande, m. m. är alt för torra och alfwarsama. Deruti finnes sällan något infall, någon saga, någon händelse, som man kan skratta åt – och det är just sådant man will hafwa hwar Hellgedag at roa sig med för sin halfa skilling.

Nej. Pris och tack ware den roliga och alla Klubbar glädande Herr Criticus uti N:o 11 och N:o 16. Lefwe han och ingen annan! Wårt muintra samqwäm har aldrig skrattat så mycket. Wi trodde wäl at den Skrifklådige skulle en gång få knäpp och hoppas at han nu uphörer at beskrifwa mennisko-fel och dygder. Det är onödigt gräl, ty hwilken är som icke känner förut alt sådant – och sig sjelf?

Derföre m. H. låt oss få mera af samma slag som Studiosi Mundani Friarebref, Matfriaren, Spådom i Caffe, Tjufwehand och Musens tand, Fabeln om Räfwen, Kalkonhönan, Åsneöronen, och så widare, men framför alt af samma sortament som Skrifklådan i N:o 16, ty om sådant alt äro wi angelägne. Det kan kallas roliga saker för ett lustigt samqwäm och då behöfwa wi icke bry hjärnan med critiska grälet, ty twifwelsutan har wår goda och qwicka Criticus samma smak som wi, emedan han wid alla dessa saker haft intet at påminna. Förblifwer

Herr Utgifwarens

Tilgifne tjenare
* * *



Kungörelser:

Åstundas at köpa en Chaise eller en snygg Enbetswagn. Den en sådan har at aflåta, får underrättelse om Köpare på Boktryckeriet.

De som åstunda handla godt och hwilt Tyskt Linfrö, kunna på Boktryckeriet härstädes få underrättelse.


N:o 19 utgiwes Lördagen d. 11 Maji kl. 4 e. m.