Johan Carl Fredric. 9. d. Fabriqueuren Schvegers Son, Carl Gustaf, 7 m. Soldaten Lars Sandbergs Doter, Maria Helena, 3 år 2 m. Alle döde i mässling.
Kyssa.
Aldrig har någon dödelig fått kyssa mig annars än på kindbenet. Hwar och en Hustru som sätter något wärde på sig sjelf, tillåter något mera åt sin man.
Det är när ni upwaknar, min älskade Alfred, som Ni får mina Bref. Ach, huru gjerna wore jag icke i deras ställe! Jag skulle utan buller nalkas Er säng – sagta öpna sparlakanet och stjäla min arm under Ert hufwud. En kyss skulle upwäcka Er. I älsken til och med formen, paperet och sigillet, af mina bref – de ankomma och blifwa straxt kyste. Lyckliga bref och jag – jag får ingen ting. Ach! huru många kyssar är Ni mig icke skyldig? Låtom oss göra wår räkning – mig tilkommer hundrade kyssar om dagen, hwad skal det icke utgöra en stor fond på ett år? Och jag gifwer Er nu tilkänna, at Ni uti mig skal finna den hårdaste Borgenär – jag fordrar icke mindre än fulla Interesset och sjelfwa gäldenären. Och sedan jag fått Er i mitt wåld, skal jag fängsla Er i mina armar, och intet släppa Er, förr än den yttersta skärfwen är betald. Min största eftergifwenhet skal blifwa at räkna en kyss för twå. Wil Ni det min älskade Alfred? Men - - - jag fruktar at Ni icke är nöjd dermed. Ni skrifwer, Se där en kyss; men den finnes icke där. Nej, Edra bref äro icke med den eld skrifna. Men jag – jag lägger hela mitt ansigte på det paper som warit i edra händer.
En älskare stod hela twå timmar orörlig och betracktade sin Sköna, wågade icke röra hänne eller förstöra hännes sömn. Änteligen rådde kärleken. Han faller på knä, tog hännes hand och kyste den
