hundrade gånger. Psyché war så trött at hon icke waknade förr än wid sista kyssen.
Under en promenade til källan, förnyades eder, försäkringar, men kyssar framför alt. Icke sådane kyssar som mannen gifwa hustrun, hwilka äro de andra ledsammaste; utan sådane som älskare gifwa hwarandra – de som ännu blott lefwa i hoppet.
Ni ser Biet hemkomma, lastadt med det rof han tagit på blomman: Finner Ni på dessa blommoer de minsta teckn efter detta röfwerie? Hafwa de icke likafullt samma skönhet, samma luckt? Så ock, sköna Belinde, de kyssar jag tagit, böra icke förtreta Er – Ni har ingen ting förlorat igenom min lycka.
Du tror, sade en wis man til en annan, at Kärleks-kyssar icke äro förgiftade, emedan de icke kan se deras gift: men wet at et wackert Fruntimmer är långt farligare än Scorpionen, hwilken icke kan skada utan at röra oss: Men skönheten mördar utan at röra oss – Hon ingjuter giftet, förstör alt förnuft och eftertanka. Der är kanske derföre, som de gamle hafwa föreställt kärleken med Båge och wingar, emedan et wackert ansigte sårar oss långt ifrån sig.
At på Engelska wiset hälsa på et Fruntimmer, betyder at gifwa hänne en kyss. När en karl för första gången presenteras för Frun i huset, kysser han hänne med mycken wördnad på munnen, då han utan widare betänkande får sin kyss betald.
Du kan icke tro, älskade Usbeck, huru omöjeligt det är at längre lefwa mitt lif – Elden löper i mine ådror – hwarföre kan jag icke nog beskrifwa dig mitt lidande – hwarföre lider jag så högt det jag icke kan beskrifwa! I dette ögnablick wille jag gifwa hela werlden för en af dine kyssar.
En Engelsk auctor fördelar kyssar i trenne classer, i Kärleks — Wänskaps — Förföriska. Han frågar derföre i wäntan på swar, til hwilkendera classen man bör föra den kyssen som Margareta Stuart gaf åt Alain Chartier, som war den tidens lärdaste men fulaste menniska. Man kan ännu öka dessa classer med den fjerde, med Falska Kyssar.
