Må du med industri och flit
Ej stå bland Banqueroutteurers skara.
Men om likwäl din Handel raglar
Af yppighet och rus och ståt:
Så önskar jag (ach! mig förlåt)
At du må hafwa lagom naglar.
Handtwärkare! jag skänker Eder
Ett Förskinn — härlig Juleklapp!
Men bruken denna ringa lapp,
Om det ej strider mot Er heder.
Det bättre är sin näring sköta —
Med egen upsigt, drift och hand,
Än rumla kring i stad och land,
At Lättjans magra afkomst blöta.
Hushållare! jag will förära
Åt dig et stort och härligt godt
Sparbössan blifwa skall din lott.
Hwad kan wäl då dit gods förtära.
Men ach! du må dock ej förskräckas:
Den sköna Bössan jag dig ger
Är gjord af bara bara ler
At hon i nödens tid kan bräckas.
Du Häcklare! åt dig jag skänker
Et Perspectiv af sällsam art.
Det bakwänt wisar Lifwets fart
Och gifwer Tadlet sken, som blänker.
Men då det andras fel förstorar
Låt det ej göra dina små.
Den andra häclare bör förstå
Att han sin agtning snart förlorar.
Sida:Linköpings Weckotidningar 1794.djvu/143
Den här sidan har korrekturlästs
