I.
Min fars namn var Pirrip och själv bär jag förnamnet Filip, och när jag var liten kunde jag med min oövade tunga inte få ut något annat av dessa bägge namn än Pip. Så kom det sig, att jag kallade mig själv Pip och gavs det namnet även av andra. Att min fars tillnamn var Pirrip, fick jag bekräftat av en gravvård samt av min syster — mrs Joe Gargery — som gifte sig med grovsmeden. Eftersom jag aldrig har sett min far eller min mor och inte heller någon bild av dem (ty fotograferingskonsten var ännu icke uppfunnen på deras tid) härledde sig mina första föreställningar om dem märkvärdigt nog från deras gravvårdar. Jag fick av de bokstäver på min fars gravvård, som bildade hans namn, den underliga uppfattningen att han var en undersätsig, stark, mörkhyad man med lockigt svart hår. Från den vekare formen och karaktären på inskriptionen därinunder »samt hans hustru Georgiana», drog jag den barnsliga slutsatsen, att min mor var blek, fräknig och sjuklig. Fem små gravstenar, ungefär 1½ fot långa, lågo i rad bredvid mina föräldrars grav och voro helgade åt minnet av mina fem små bröder — vilka mycket tidigt beslöto draga sig ur tillvaron — och härav fick jag föreställningen att de alla blivit
