d. v. s. strephokatopodi, strephendopodi och strephexopodi (eller med andra ord fotens abnorma vridningar, vare sig nedåt, inåt eller utåt), försökte herr Homais genom alla slags resonemang övertala gästgivaredrängen till att låta operera sig.
— Du skall kanske bara känna en lindrig smärta, det är ingenting annat än ett styng som vid en åderlåtning, och det gör mindre ont än en liktornsoperation.
Hippolyte funderade och såg dum ut.
— För resten, återtog apotekaren, angår det mig inte! Det är för din skull, av idel människokärlek! Jag skulle vilja se dig befriad från det där haltandet och svängningen med höftpartierna, som vad du än må säga, måste vara dig till stort hinder vid dina sysslor.
Sedan föreställde Homais honom, huru mycket kryare och raskare han sedan skulle komma att känna sig, och gav honom till och med en vink om att han hädanefter skulle ha mera tur hos fruntimmer. Stalldrängen småskrattade halvfånigt. Sedan tog han fåfängan till hjälp:
— För tusan, är du inte en man? Hur skulle det gå för dig, om du måste göra krigstjänst, kämpa under fanorna?
Och Homais gick, förklarande att han ej kunde förstå denna envishet, denna hårdnackenhet att ej vilja ta emot vetenskapens välgärningar.
Den olycklige gav efter, ty det var som en sammansvärjning. Binet, som aldrig blandade sig i andras angelägenheter, fru Lefrançois, Artemise, grannarna, ja, till och med mären, herr Tuvache, alla människor förmanade honom, predikade för honom, skämde ut honom; men det som slutligen bestämde honom var att det ej skulle kosta honom något Bovary åtog sig till och med att gratis anskaffa operationsmaskinen. Det var Emma som haft denna frikostiga idé, och Charles gav sitt bifall och tänkte inom sig att hans hustru var en ängel.
Efter tre fruktlösa försök lyckades han, med stöd av apotekarens råd, få färdig en av snickaren och smeden förfärdigad låda om ungefär åtta skålpunds vikt och vari