i Rouen t. ex., vid hamnen, nära teatern och tillbragte hela dagen med att dystert promenera av och an mellan mairiet och kyrkan och vänta på kunder. Då fru Bovary slog upp ögonen såg hon honom alltid där som en soldat på post, i sin lastingsjacka och med rökmössan på örat.
Om eftermiddagen visade sig ibland ett karlansikte bakom fönsterrutorna i matsalen, ett solbränt ansikte med svarta polisonger, som smålog välvilligt och visade sina vita tänder. En vals spelades upp, och i positivets lilla salong svängde sig dansörer långa som fingret, damer i skär turban, tyrolare i jacka, apor i svart frack, herrar med knäbyxor, och de mångdubblades i spegelbitarna, som utgjorde väggar och i hörnen voro hopsatta med en remsa guldpapper. Mannen vred på sin vev, allt under det han såg sig omkring till höger och vänster upp till fönstren. Då och då spottade han på gatstenarna och stödde med knäet under sitt instrument, vars hårda rem plågade hans axel, och än smäktande och dåsig, än munter och rask surrade musiken ut ur hans låda genom en veckad vägg av skärt siden, på mitten sammanhållen av en bronsprydnad. Det var de melodier, som spelades på teatrarna, dem man sjöng i salongerna och efter vilka man dansade om aftnarna under de tända ljuskronorna, det var ett eko från världen som trängde till Emma. Hennes tanke dansade i takt med tonerna, vaggade in sig i drömmar, den ena vemodigare än den andra. Då karlen hade fått sin allmosa i mössan fällde han ned ett gammalt blått yllefodral, slängde positivet på ryggen och gick därifrån med tunga steg.
Men det var i synnerhet under måltidstimmarna som ledsnaden blev henne övermäktig i den lilla matsalen på nedre botten, där kakelugnen rykte in, dörren gnisslade, väggarna svettades och stengolvet alltid var fuktigt; all livets bitterhet tycktes henne vara serverad på hennes tallrik, och vid lukten av köttet var det som om hon känt äckel ända ned i djupet av sin själ. Charles åt långsamt; hon tuggade på några nötter eller också stödde hon armbågen mot bordet och roade sig med att göra repor på vaxduken med udden av sin kniv.
