och den andre hade, då han gick, svurit att skjuta ned honom, vilket han redan samma kväll verkställt.
Herr de T. hade den godheten tillägga, att han varit mycket orolig för vår skull, och att han fortfarande erbjöd mig sina tjänster.
Jag omtalade utan tvekan, vart vi tagit vår tillflykt, och han bad mig tillåta att han for ditut och superade med oss.
Som jag icke hade mer att uträtta än att skaffa linne och kläder åt Manon, sade jag, att vi kunde begiva oss iväg genast, ifall han ville göra sig det omaket att stanna ett ögonblick med mig vid några bodar.
Jag vet inte, om han trodde, att jag framställde detta förslag i syfte att påkalla hans frikostighet, eller om det endast var ett ädelt hjärtas impuls, men han samtyckte till att gå genast och förde mig till de handelsmän, som voro hans egna leverantörer. Där förmådde han mig att välja ut åtskilliga tyger till mycket högre priser än jag ämnat, och då jag stod i begrepp att betala dem, förbjöd han handelsmännen bestämt att mottaga en enda sou av mig.
Denna artighet utövades på ett så älskvärt sätt, att jag ansåg mig kunna begagna mig därav utan blygsel.
Därpå styrde vi kosan till Chaillot, dit jag anlände mindre bekymrad än jag var, då jag begav mig därifrån.
― ― ―
