slog jag honom att sända dig den där nya älskarinnan redan i afton för att få ett tillfälle att skriva till dig. Jag var tvungen att tillgripa denna fint, emedan jag icke kunde hoppas, att han skulle lämna mig fri ett enda ögonblick.
Han skrattade åt mitt förslag. Icke desto mindre kallade han in sin betjänt, och sedan han frågat denne, om han genast kunde finna rätt på hans förra älskarinna, skickade han ut honom för att söka efter henne.
Han föreställde sig att det var till Chaillot hon måste begiva sig för att träffa dig, men jag meddelade honom, att jag vid avskedet lovat möta dig på teatern, men i händelse jag bleve hindrad, skulle du invänta mig i en vagn vid slutet av Saint-Andrégatan. Följaktligen vore det bättre att sända din nya käresta dit, om inte för annat så för att du skulle slippa sitta och vänta hela natten.
Jag sade honom vidare, att det skulle vara lämpligt att med några rader i en biljett upplysa dig om detta utbyte, som du eljest skulle ha svårt att förstå. Han samtyckte därtill, men jag var tvungen att skriva i hans närvaro och måste därför uttrycka mig i förbehållsamma ordalag.
— Se där, tillade Manon, hur det gick till. Jag döljer ingenting för dig, vare sig av mitt beteende eller av mina syften. Den unga flickan anlände. Jag fann henne vacker, och som jag inte betvivlade, att min frånvaro skulle förorsaka dig ledsnad ön-
