206
Herr de G. M. och min far kommo genast och underrättade mig om min frigivning. Den förre yttrade några lämpliga ord om det som skett, och sedan han lyckönskat mig till förmånen att äga en sådan fader, förmanade han mig att hädanefter draga nytta av dennes lärdomar och föredöme. Min far tillsade mig att bedja G. M. om ursäkt för den oförrätt jag velat tillfoga hans familj och tacka honom för att han medverkat till min frigivning.
NITTONDE KAPITLET.
Vi lämnade fängelset tillsammans, utan att ha nämnt ett ord om min älskarinna. Jag vågade icke ens tala om henne med vaktknektarna i deras närvaro. Ack, min stackars rekommendation skulle i sanning varit gagnlös! Den grymma ordern hade anlänt på samma gång som den, vilken gällde mitt frigivande.
Den olyckliga flickan fördes en timme därefter till spinnhuset för att där förenas med några eländiga varelser, som voro dömda till samma öde.
Jag måste följa min far till hans bostad, och klockan blev nära sex på aftonen, innan jag fann tillfälle att lista mig ifrån honom och återvända till Châtelet.
