Sida:Maria - en bok om kärlek.djvu/44

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


XVIII.

Ingenting hos Maria var fult, och alt, hvad hon företog sig, föll innanför skönhetslinien. Hon var et välbehag för ömtåliga nerver. Hvad det är märkvärdigt få kvinnor, som förstå att hålla skönheten i aktning. En passar inte på sin stämma, utan låter den skrälla som en trumpet; en annan försummar sin gång och uppträder med sneda klackar under skorna, en biter sina naglar, en annan kliar sig med virknålen i håret.

Jag skulle icke kunna lefva en månad med en sådan kvinna utan att göra henne något ondt. Ett fruntimmer, som jag höll mycket af, dödade en gång en insekt med