Sida:Maria - en bok om kärlek.djvu/96

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
98

kom då ihåg, att du är satt att vakta din mans heder, och laga hänsynsfullt, att den icke offentligen får någon klick på sig. Ty det är den oerhörda skilnaden på en mans och en hustrus otrohet, att den otrogne mannen icke förminskar hustruns värde, medan hustrun genom en allmänt känd otrohet gör sin man fullkomligt löjlig. Kanske är detta dumt och orättvist, men det är nu en gång så. Har varit det från urminnes tid och kommer att vara det, så länge äktenskapet består. Kanske är det inte häller så dumt. Det fins i alla händelser en sund mening i detta, nämligen att hustruns otrohet bär frukt inom äktenskap, mannens utanför.

Skam den hustru, hvilken på ett uppseendeväckande sätt gör sin man till hanrej. Men Maria, de hustrur äro icke bättre, hvilka, kanske i själfva värket trognare, visa sig på gator och gränder, omgifna af en talrik skara tillbedjare, medan mannen får svansa efter som en narr. De hafva ingen ursäkt. Äfven den uslaste man är för god att göras till ett