Hoppa till innehållet

Sida:Markens gröda 1923.djvu/135

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

ta, det var i fjol. Nu hade hon just skickat hem sitt fotografi till Breidablik, Isak hade sett det: en främmande ung dam med krusat hår och lång klockkedja ned över bröstet. Föräldrarna voro stolta över lilla Barbro och visade porträttet för alla som kommo förbi Breidablik, det var väldigt vad hon kommit sig för, och hon hade inte rött på ärmen och gitarr i händerna längre.

— Jag tog det med och visade det för länsmansfrun, hon kände inte igen henne, sade Brede. — Skall hon stanna i Bergen? frågade Isak misstänksamt. — Hon stannar i Bergen, så länge hon kan tugga bröd, svarade Brede. Såvida hon inte hellre reser till Kristiania, sade han. Vad skall hon här hemma att göra? Hon har nu fått ny plats och hushållar för två fina kontorister, ungkarlar. Och kolossalt mycket har hon i lön. — Hur mycket? frågade Isak. — Det säger hon inte precis i brevet. Men att det är kolossalt mycket mot här i trakten, det förstår jag på att hon får julklappar och en hel mängd presenter, utan att det dras ifrån. — Jaså, sade Isak. — Ja, du behöver henne väl inte till piga? frågade Brede. — Jag? sade Isak överraskad. — Nej, hä, hä, jag frågade nu bara på skämt, hon Barbro skall stanna där hon är. Vad var det jag skulle säga: du såg väl inte något fel på telegrafen här ovanför? — Telegrafen? Nää. — Ånej, det är inte mycket att anmärka på telegrafen, sedan jag fick hand om den. Och så har jag ju min egen maskin på väggen, som underrättar mig, om det är någonting sönder. Jag får väl ge mig uppåt linjen en dag och titta till den. Jag har alltför mycket att styra med, en person kan inte hinna med det. Men efter jag är tillsyningsman och har det här offentliga uppdraget, får jag lov att sköta det så länge det räcker. — Isak frågade: Du tänker väl inte avsäga dig det? — Jag vet inte, svarade Brede, jag har inte bestämt mig. De ligger över mig, att jag skall flytta ned till byn igen. — Vilka ligger över dig? frågade Isak. — Allesamman. Länsman vill ha mig till fjärdingsman igen, och doktorn vill ha mig till att skjutsa honom, och prostinnan hade mer än en gång