Sida:Martina von Schwerin - Snillenas förtrogna.djvu/136

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


Biktmodern åter en gång.

Under 1830-talet sammanträffade friherrinnan Martina en gång personligen med Brinkman och fick trenne gånger besök af sin vän Tegnér. År 1830 hade denne åter annonserat sig till Sireköpinge såsom "ett brändt barn, som icke skyr elden"; men resan blef icke af. I maj 1832 tackar hon för ett vänligt bref från "den man, hvars umgänge jag ofta så bittert saknar och för hvilken hvarje hugkomst är mig dyrbar". Under våren 1833 och början af sommaren vistades fru Martina i Stockholm att hälsa på sin dotter Ebba, nu gift med hofkansleren D. von Schulzenheim. Hon skref då före uppresan till Brinkman (11 april): "Jag hoppas att ni till alla delar skall igenkänna den gamla Stella, fastän några år framskridit sedan vårt sista vänskapliga möte, 'et quelques années de vie', säger fru Staël någonstädes, 'sont presque toujours une sévère leçon'. Något äldre hade hon ju blifvit och mormor till på köpet, men för Brinkman var hon ju alltid samma evigt ungdomliga Stella.

När friherrinnan von Schwerin i juli återvände till Skåne, var Tegnér utrest till Karlsbad. I slutet af augusti väntades han åter. Den 22 skref hon till Brinkman: "Den lilla hyggliga grefvinnan Posse[1] har jag tvenne dagar träffat under hennes återresa från Karlsbad. Hon var mig nu som alltid högst intressant, först för sin egen och sedermera för vår vän biskopens skuld, som i Tyskland blifvit sig fullkomligt lik och lär återkomma ungefär med samma fördomar mot er själs och hjärtas fädernesland, med hvilka han beträdde dess jord. Den 25 väntas han till Ystad, och han finner där ett bref af mig, som på det vänligaste inbjuder honom till Sireköpinge... Tyskarna hafva funnit honom alltför kall, han dem däremot för mycket varma, och deras fruntimmer fula, hvaruti gref Posses påstodo att han hade rätt. Emellertid gläder jag mig att få höra honom själf omtala allt detta och mycket annat om tyskarne, som han kallar godt kanonkött, och ingenting mer."

I brefvet till Tegnér uttryckte Biktmodern den förhoppningen att snart få lefva "litet solskenslif i snillets närhet". Så blef det också. Till Brinkman skref hon den 5 september 1833: "Med Tegnér har jag tillbragt först tvenne angenäma dagar här, och sedermera en i Lund, hvarest äfven vi fortsatte de påbegynta samtalen. Jag har på länge icke funnit Tegnér så frisk till kropp och själ som denna gång — nöjd med sin resa, fastän han bespottar litet smått tyskarnes i hans mening något kallbräckta entusiasm, har han rest som ett snille bör resa, med öppna ögon och pröfvande

  1. Född von Platen, en dotter till ofvan s. 287 f. nämnda grefvinna och således aflägset befryndad med Martina von Schwerin.