Verkningarna af den ena kroppsdelens mekaniska tryckning på den andra, t. ex. bäckenets på det i moderlifvet liggande barnets kranium. Hinder i utvecklingen, hvilka leda till delarnes förkrympande eller undertryckande. För länge sedan förlorade karakterers återuppträdande genom återgång. Slutligen också korrelativ förändring. Alla dessa så kallade lagar äro lika tillämpliga på menniskan och de lägre djuren, många af dem äfven på växterna. Det skulle vara öfverflödigt att här granska dem alla[1]; men flere äro af så stor betydelse för oss, att de måste ganska utförligt afhandlas.
Den direkta och bestämda inverkan af förändrade
förhållanden. — Detta är ett mycket inveckladt ämne. Man kan
icke neka, att förändrade förhållanden utöfva något inflytande,
understundom ett ganska betydligt, på alla slags organismer,
och det synes till en början sannolikt, att detta skulle vara det
oföränderliga resultatet, om tillräcklig tid medgåfves. Men det
har icke lyckats mig att erhålla tydliga bevis för denna slutsats,
och starka skäl kunna framställas på andra sidan, åtminstone så länge
som de otaliga bildningar afses, hvilka äro anpassade för speciela
ändamål. Det kan dock icke vara något tvifvel underkastadt, att
ombytta förhållanden medföra ett nästan obestämdt mått af
vexlande föränderlighet, hvarigenom hela organisationen blir i någon
mån plastisk.
I Förenta Staterna mättes mera än en million soldater, hvilka tjenade under det senaste kriget, hvarjemte de stater, i hvilka de voro födda och uppfostrade, antecknades[2]. Genom detta förvånande antal af iakttagelser har man ådagalagt, att lokala inflytelser af visst slag verka direkt på kroppslängden, och vi erfara vidare, att “den stat, der det fysiska växandet till större delen försiggått, och födelsestaten, hvilken angifver härkomsten, synas utöfva ett tydligt inflytande på kroppslängden“. Det är t. ex. bevisadt, “att vistelse i de vestra staterna under tillväxtåren bidrager till att föröka kroppslängden“. Deremot är det säkert, att sjömäns lefnadssätt hämmar dem i växten, hvilket synes “af den stora skilnad i längd, som råder mellan soldater och sjömän vid
- ↑ Jag har fullständigt afhandlat dessa lagar i min Variation of Animals and Plants under Domestication, vol. II, kap. XXII och XXIII. Hr J. P. Durand har nyligen (1868) utgifvit en värdefull afhandling, De l’Influence des Milieux o. s. v. Han fäster mycken vigt vid markens beskaffenhet.
- ↑ Investigations in Military and Anthropological Statistics o. s. v., 1869, af B. A. Gould, sid. 93, 107, 126, 131 och 134.
