17 och 18 års ålder“. Hr B. A. Gould försökte att förvissa sig om beskaffenheten af den inverkan, som på så sätt utöfvades på kroppsstorleken; men han kom endast till negativa resultat, nämligen att den icke hänförde sig till klimatet, landets höjd öfver hafvet, jordmånen eller ens “i någon märkbar grad“ till öfverflödet eller bristen på lifvets beqvämligheter. Denna sista slutsats strider fullkomligt mot den, som Villermé hemtade från de statistiska uppgifterna om de konskriberades kroppslängd i olika delar af Frankrike. Då vi jemföra skilnaden i kroppsstorlek mellan de polynesiska cheferna och de lägre folkklasserna på samma öar, eller mellan invånarne på de bördiga vulkaniska och de låga, ofruktbara korallöarne i samma ocean[1], eller slutligen mellan invånarne på Eldslandets östra och vestra kuster, hvarest utvägarne att förskaffa sig sitt uppehälle äro mycket olika, är det knappast möjligt att undvika att draga den slutsatsen, det bättre föda och större beqvämligheter utöfva inflytande på kroppsstorleken. Men de föregående uppgifterna visa, huru svårt det är att komma till något bestämdt resultat. Dr Beddoe har nyligen ådagalagt, att vistelsen i städerna och vissa sysselsättningar förminskande inverka på kroppshöjden hos invånarne i Britannien; han visar äfven, att resultatet i viss mån förärfves, såsom det likaledes är förhållandet i Förenta Staterna. Dr Beddoe tror vidare, att hvarhelst “en race uppnår sin högsta fysiska utveckling, den också stiger högst i energi och moralisk kraft“[2].
Det är icke bekant, om yttre förhållanden utöfva någon annan direkt verkan på menniskan. Man kunde hafva väntat, att klimatiska olikheter skulle hafva haft ett märkbart inflytande, alldenstund lungorna och njurarne blifva verksammare vid låg temperatur, lefvern och huden deremot, då den är hög[3]. Man trodde förr, att hudens färg och hårets beskaffenhet berodde på ljus eller värme; ehuru det knappast kan förnekas, att dessa omständigheter ega något slags inverkan, äro nästan alla iakttagare numera ense om, att inflytandet deraf har varit ganska ringa, äfven sedan de fått verka under många generationer. Men detta ämne skall
- ↑ Hvad polynesierna beträffar, må man se Prichard’s Physical History of Mankind, vol. V, 1847, sid. 145 och 283. Äfvenledes Godron, De l’Espèce, andra tomen, sid. 289. En anmärkningsvärd olikhet finnes också mellan de nära beslägtade hinduer, som bo vid öfra Ganges och i Bengalen; se Elphinstone’s History of India, vol. I, sid. 324.
- ↑ Memoirs, Anthropolog. Soc., vol. III, 1867—1869, sid. 561, 565 och 567.
- ↑ Dr Brakenridge, Theory of Diathesis, Medical Times för den 19 Juni och 17 Juli 1869.
