Hoppa till innehållet

Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/11

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
vii

stereotypupplaga på 10,000 exemplar under titeln “Journal of Researches“.[1] Ehuru denna bok är mycket rik på vetenskapliga iakttagelser, är hon dock så populärt affattad, djur- och växtlifvet skildradt i så friska drag och tilldragelserna under resan så lifligt framstälda, att hon bland den stora allmänheten har vunnit en vidsträckt utbredning. Samma år nedskref Darwin också några anmärkningar om ett klippstycke, som man sett på simmande is, och vidare om de parallela jordvallarne vid Glen Roy.

År 1840 började han utgifvandet af det stora verket öfver de under “Beagle’s“ verldsomsegling uppnådda zoologiska resultaten, hvilket verk fulländades år 1843 och består af fem delar. Den första, som afhandlar fossila däggdjur, är af Owen och försedd med en inledning af Darwin; den andra sysselsätter sig med däggdjuren och har Waterhouse till författare, hvarjemte Darwin har skrifvit en geografisk inledning till densamma; den tredje, om foglarne, är af Gould med bifogade anmärkningar af Darwin om arternas lefnadssätt och utbredning; den fjerde, af Bell, handlar om reptilierna och den femte, af Jenyns, om fiskarne, hvarjemte båda äro försedda med anmärkningar af Darwin. Till hvarje i verket upptagen djurart har Darwin sjelf bifogat en redogörelse för dess lefnadssätt och utbredning. Som ett bidrag till kostnaderna för detta verks utgifvande beviljade engelska regeringen 1,000 pund sterling. De evertebrater och växter, som Darwin hemförde från sin resa, äro beskrifna eller bestämda af framstående vetenskapsmän, så att ingenting af de under expeditionen insamlade vetenskapliga skatterna har gått förloradt.

År 1841 utgaf Darwin en beskrifning på ett märkvärdigt sandstensref vid Pernambucco; år 1842 en afhandling om erratiska block i Syd-Amerika och anmärkningar om forntida glacièrer i Caernavonshire samt vidare, såsom första bandet af resebeskrifningens geologiska del, sitt berömda verk om korallrefven, i hvilket han framstälde sin nu allmänt antagna theori om korallrefvens bildning och utsträckning.

År 1844 utkommo hans geologiska anmärkningar om de under resan besökta vulkaniska öarne och två zoologiska arbeten, nämligen om Sagitta, en oceanisk, genomskinlig djurform, samt om några på land och i hafvet lefvande plattmaskar. År 1845 offentliggjorde han en afhandling om det stoft, som i Atlantiska oceanen ofta nedfaller på fartyg. Hans verk om Syd-Amerikas och särskildt

  1. Nyligen utgifven på svenska under titeln: »En naturforskares resa omkring jorden».