lämpligare afhandlas, då vi sysselsätta oss med de olika menniskoracerna. I afseende på våra husdjur har man skäl för det antagandet, att köld och fukt utöfva en direkt inverkan på hårväxten; men jag har icke funnit något bevis härför, hvad menniskan beträffar.
Verkningar af kroppsdelarnes förökade användande eller
icke-användande. — Det är en välbekant sak, att
musklernas
användande stärker dem, och att deras kompletta overksamhet
eller dithörande nervs förstöring försvaga dem hos individen. Då
ögat har blifvit förstördt, atrofieras ofta synnerven. Då en pulsåder
ombindes, tilltaga sidokärlen icke endast i groflek, utan deras
väggar blifva äfven tjockare och starkare. Då en njure i följd
af sjukdom upphör att göra tjenst, ökas den andra till storleken
och förrättar dubbelt arbete. Ben tilltaga icke endast i tjocklek
utan äfven i längd, i följd af att de uppbära en större vigt[1].
Flera vanliga yrken medföra förändringar i olika kroppsdelars
proportion. Så bestyrktes det tydligen af Förenta Staternas
kommission[2], att de i det senaste kriget använda sjömännens ben
voro 0,217 tum längre än soldaternas, ehuru sjömännen öfver
hufvud taget voro kortare till växten; deras armar deremot voro
1,09 tum kortare och alltså oproportionerligt kortare i förhållande
till deras mindre höjd. Denna mindre längd af armarne beror
tydligen på deras flitigare användande och är ett oväntadt resultat;
men sjömän begagna sina armar förnämligast till att draga, icke
till att bära tyngder. Halsens omkrets och vristens höjd äro
större, under det att bröstkorgens, veka lifvets och höfternas
omkrets är mindre hos sjömän än hos soldater.
Huruvida dessa nyssnämnda förändringar skulle blifva ärftliga, om samma lefnadsvanor iakttoges många generationer bortåt, känner man icke, men det är sannolikt. Rengger[3] skrifver Payaguas-indianernas smala ben och tjocka armar på den omständigheten, att de under flere generationer efter hvarandra hafva tillbragt nästan hela sitt lif i kanoter, hvarvid deras nedre extremiteter hafva saknat rörelse. Andra skriftställare hafva i andra analoga fall kommit till en liknande slutsats. Enligt Cranz[4], hvilken
- ↑ Jag har lemnat bevis för dessa olika påståenden i min Variation of Animals under Domestication, vol. II, sid. 297—300. Dr Jæger, Ueber das Längenwachsthum der Knochen i Jenaische Zeitschrift, femte bandet, första häftet.
- ↑ Investigations o. s. v. af B. A. Gould, 1869, sid. 288.
- ↑ Säugethiere von Paraguay, 1830, sid. 4.
- ↑ History of Greenland, engelska öfversättningen, 1767, vol. I, sid. 230.