och kanske det säkraste, ehuru det senare synes vara rigtigast, emedan det lemnar en verkligen naturlig klassifikation.
För att bilda oss ett omdöme härom med afseende på menniskan, måste vi kasta en blick på klassifikationen af Simiadæ. Denna familj delas af nästan alla naturforskare i gruppen Catarhinæ eller Gamla verldens apor, hvilka alla (såsom deras namn angifver) utmärkas genom en egendomlig byggnad af näsborrarne och genom förekomsten af fyra falska kindtänder i hvardera käken, och i gruppen Platyrhinæ eller Nya verldens apor (innefattande två väl skilda undergrupper), hvilka alla karakteriseras genom annorlunda bildade näsborrar och genom förekomsten af sex falska kindtänder i hvardera käken. Några andra smärre olikheter kunde anföras. Nu hör menniskan genom sin tandbyggnad, genom bildningen af sina näsborrar och i några andra hänseenden ovedersägligen till Catarhinæ eller Gamla verldens afdelning; ej heller liknar hon mera Platyrhinæ än Catarhinæ i några karakterer, med undantag af några få af icke synnerligt värde och tydligen af adaptiv beskaffenhet. Derför skulle det strida mot all sannolikhet att förmoda, det någon forntida Nya verldens art har varierat och frambringat en menniskolik varelse med alla de utmärkande karakterer, som tillhöra Gamla verldens afdelning, under det att den samtidigt har förlorat alla sina egna utmärkande kännetecken. Det kan följaktligen knappast råda något tvifvel om, att menniskan är ett skott från Gamla verldens apstam, och att hon ur genealogisk synpunkt måste förenas med afdelningen Catarhinæ.[1]
De anthropomorfa aporna, nämligen gorillan, chimpanseen, orangen och Hylobates, skiljas af de flesta naturforskare såsom en distinkt undergrupp från Gamla verldens öfriga apor. Jag vet, att Gratiolet med stöd af hjernans byggnad icke erkänner tillvaron af denna undergrupp, hvilken tvifvelsutan är bruten; så är orangen, enligt hvad hr St. G. Mivart anmärker,[2] “en af de egendomligaste och mest afvikande former, som finnas inom ordningen“. De återstående, icke-anthropomorfa Gamla verldens apor delas i sin ordning af några naturforskare i två eller tre smärre undergrupper; för en af dessa är slägtet Semnopithecus med sin egendomligt säckformiga mage typ. Men det visar sig
- ↑ Detta är nästan samma klassifikation som den af hr St. George Mivart (Transact. Philosoph. Soc. 1867, sid. 300) provisionelt antagna; efter att hafva frånskilt Lemuridæ, delar han de återstående Primates i Hominidæ, Simiadæ (motsvarande Catarhinæ), Cebidæ och Hapalidæ, — dessa två sistnämnda grupper motsvarande Platyrhinæ.
- ↑ Transact. Zoolog. Soc., vol. VI, 1867, sid. 214.
