Hoppa till innehållet

Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/205

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
183
menniskoracers uppkomst.

att europeer med mörkt hår bättre än andra menniskor motstå ett varmt klimat; tvärtom har erfarenheten lärt honom, då han utsåg personer till att användas på Afrikas kust, att välja dem, som egde rödt hår. Så långt som dessa ringa anteckningar sträcka sig, synes det följaktligen icke finnas något skäl för det antagandet, att de svarta racernas färg kan hafva härflutit från, att allt mörkare individer i större antal hafva förblifvit vid lif under sitt utsättande för sina hemlands feberalstrande miasmer.

Ehuru vi med vår nuvarande kunskap icke kunna förklara de starkt framträdande färgskilnaderna mellan menniskoracerna, hvarken genom ett ömsesidigt sammanhang med egendomligheter i kroppskonstitutionen eller genom klimatets direkta inverkan, böra vi dock icke helt och hållet lemna ur sigte den senare orsaken, ty det finnes god anledning till den förmodan, att något slags förärfd verkan derigenom har åstadkommits.[1]

Vi hafva i vårt tredje kapitel sett, att lifsvilkoren, t. ex. riklig föda och allmänt välbefinnande, på ett direkt sätt inverka på kroppsbyggnaden, och att verkningarna öfverflyttas genom arf. I följd af klimatets och de förändrade lefnadsvanornas förenade inflytande undergå, såsom det allmänt antages, de europeiska nybyggarne i Förenta Staterna en obetydlig, men ytterst hastig förändring till sitt utseende. Det finnes äfvenledes en betydande mängd bevis för, att i de södra staterna de inom hus hållna slafvarne af tredje generationen visa ett märkbart olika utseende med de på fälten arbetande slafvarne.[2]

Om vi likväl betrakta menniskoracerna såsom fördelade öfver jorden, måste vi medgifva, att deras karakteristiska olikheter icke kunna förklaras genom den direkta inverkan af lika lifsvilkor äfven efter ett utsättande derför under en ofantlig tidrymd. Eskimåerna lefva uteslutande af animalisk föda; de äro klädda i tjockt pelsverk samt utsatta för en intensiv köld och ett långvarigt mörker, dock skilja de sig icke till någon ytterlig grad från södra Chinas invånare, hvilka helt och hållet lefva af

  1. Se t. ex. Quatrefages (Revue des Cours Scientifiques för den 10 Oktober 1868, sid. 724) angående verkningarna af vistelsen i Abyssinien och Arabien samt andra analoga fall. Dr Rolle (Der Mensch, seine Abstammung o. s. v., 1865, sid. 99) påstår med stöd af Khanikof, att större delen af de tyska familjer, som äro bosatta i Georgia, under loppet af två generationer har erhållit mörkt hår och mörka ögon. Hr D. Forbes underrättar mig, att Quichuas i Anderna variera mycket till färgen efter de af dem bebodda dalarnes läge.
  2. Harlan, Medical Researches, sid. 532. Quatrefages (Unité de l’Espece Humaine, 1861, sid. 128) har samlat många bevis härför.