hingst- och 12,797 stoföl eller i proportion af 99,7 af hankön mot 100 af honkön. Som dessa tal äro temligen stora och under flera år hemtade från alla delar af England, kunna vi med mycket tillförsigt draga den slutsatsen, att hos vanliga hästen eller åtminstone hos kapplöpningshästen båda könen framfödas i nästan lika antal. Vexlingarna i förhållandena under hvarandra efterföljande år likna nära dem, som inträffa hos menniskan, då en liten och glest befolkad landsträcka tages i betraktande; så förhöllo sig hanfölen till honfölen år 1856 som 107,1 och år 1867 endast som 92,6 till 100. I de tabellvis ordnade underrättelserna variera förhållandena i cykler, ty hanfölen öfverträffade under sex på hvarandra följande år honfölen i antal, och honfölen voro talrikare än hanfölen under två perioder, hvardera bestående af fyra år, hvilket dock kan vara tillfälligt; åtminstone kan jag icke upptäcka något sådant hos menniskan på tioårstabellen i Registrar’s Report för 1866. Jag kan tillägga, att vissa ston, såsom händelsen äfven är med vissa kor och med qvinnor, tendera att föda flere afkomlingar af det ena könet än af det andra; hr Wright på Yeldersley House underrättar mig, att ett af hans arabiska ston framfödde sju honföl, ehuru det sju gånger fördes till olika hingstar.
Hundar. — Under en tolfårig period, från och med 1857
till och med 1868, hafva uppgifter om ett stort antal vindthundars
valpningar blifvit från hela England insända till tidningen Field,
och jag har ånyo hr Tegetmeier att tacka för deras noggranna
ordnande i tabeller. De upptecknade valparne hafva varit 6,878,
nämligen 3,605 hundar och 3,273 hyndor, d. v. s. en proportion
af 110,1 hanvalpar mot 100 honvalpar. De största vexlingarna
inträffade år 1864, då förhållandet var 95,3, och år 1867, då det
var 116,3 hundar mot 100 hyndor. Det ofvannämnda
medelförhållandet af 110,1 hundar till 100 hyndor är sannolikt nästan
rigtigt i afseende på vindthunden, men om det skulle gälla om
andra tama racer, är i viss grad tvifvelaktigt. Hr Cupples har
anstält förfrågningar hos några stora hunduppfödare och funnit,
det alla utan undantag tro, att hyndor födas i öfvervägande antal;
han förmodar, att denna åsigt kan hafva uppstått derigenom, att
hyndor värderas mindre, och att den sålunda svikna
förhoppningen har åstadkommit ett starkare intryck på sinnet.
Får. — Könet hos fåret bestämmes af landtbrukaren först
flere månader efter födelsen vid den tidpunkt, då baggarne kastreras,
