Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/310

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


Elfte kapitlet.


Insekter (fortsättning). Ordningen Lepidoptera.


Fjärilarnes frieri. — Strider. — Knäppande ljud. — Färger, gemensamma för båda könen eller mera lysande hos hanarne. — Exempel. — Följa icke af lifsvilkorens direkta inverkan. — Färger, anpassade till skydd. — Skymnings- och nattfjärilarnes färger. — Förevisande. — Lepidopterernas iaktagelseförmögenheter. — Föränderlighet. — Orsaken till färgskilnaden mellan hanar och honor. — Efterliknande (mimickry); fjärilhonor med mera lysande färger än hanarne. — Larvernas bjerta färger. — Sammanfattning och slutanmärkningar om insekternas sekundära könskarakterer. — Jemförelse mellan foglar och insekter.


Den intressantaste omständigheten för oss inom denna ordning är skilnaden i färg mellan könen af samma art och mellan de olika arterna inom samma slägte. Nästan hela det följande kapitlet skall egnas åt detta ämne; men jag skall först framställa några få anmärkningar om en eller två andra punkter. Man får ofta se flere hanar förfölja och skocka sig omkring samma hona. Deras frieri synes vara en långvarig angelägenhet, ty jag har ofta, ända tills jag har blifvit trött, aktgifvit på en eller flere hanar, som hafva fladdrat kring en hona, utan att jag har fått se slutet på frieriet. Ehuru fjärilar äro så svaga och bräckliga varelser, äro de stridslystna, och man har fångat en iris,[1] hvars vingspetsar hade blifvit afbrutna i följd af en strid med en annan hane. Hr Collingwood yttrar vid tal om de ofta förekommande striderna mellan fjärilarne på Borneo: “De hvirfla omkring hvarandra med den största snabbhet och synas drifna af det största raseri.“ Ett exempel är kändt på en fjäril, nämligen Ageronia feronia, hvilken frambringar ett buller likt det af ett kugghjul, som vrider sig under en fjäderhake, och hvilket kunde höras på ett afstånd af flere yards. Vid Rio de Janeiro iakttog jag detta ljud, endast då två individer jagade hvarandra med oregelbundna

  1. Apatura Iris: The Entomologist’s Weekly Intelligencer, 1859, sid. 139. Se angående fjärilarne på Borneo C. Collingwood, Rambles of a Naturalist, 1868, sid. 183.