synes bildandet af en ögonfläck i dess enklaste tillstånd vara en simpel sak. Genom hvilka vidare steg de sammansatta ocellerna, som inneslutas af många hvarandra efterföljande färgbälten, hafva uppstått, vill jag icke göra anspråk på att säga. Men då vi ihågkomma de bandade fjädrarne hos mellanformer, som hafva alstrats från olika färgade höns, och ögonfläckarnes utomordentliga föränderlighet hos många lepidopterer, kan dessa sköna prydnaders bildning näppeligen vara en invecklad process och beror sannolikt på någon obetydlig och gradvis försiggången förändring i väfnadernas natur.
Sekundära könskarakterers gradation. — Fall af gradation
äro af vigt för oss, emedan de visa, att det åtminstone är möjligt,
att högeligen sammansatta prydnader kunna hafva förvärfvats genom
små, hvarandra efterföljande steg. För att upptäcka de verkliga
steg, hvarigenom en nu lefvande fogels hane har erhållit sina
präktiga färger eller andra prydnader, borde vi betrakta den långa
raden af hans forntida, utdöda stamformer, hvilket tydligen är
omöjligt. Vi kunna dock i allmänhet erhålla en ledtråd genom
att jemföra alla arterna inom en grupp, om han är stor, ty några
af dem skola sannolikt, åtminstone till en del, ega qvar spår af
sina förra karakterer. I stället för att inlåta mig på tråkiga
detaljer angående olika grupper, inom hvilka påtagliga exempel på
gradation kunde lemnas, synes bästa planen vara att taga en eller
två tydligt utmärkta fall, t. ex. det med påfogeln, för att finna,
om något ljus på så sätt kan spridas öfver de steg, hvarigenom
denna fogel har erhållit så lysande prydnader. Påfogeln är
hufvudsakligen märkvärdig för sina stjerttäckares utomordentliga längd;
sjelfva stjerten är icke mycket lång. Fanstrålarne äro nästan
utefter dessa fjädrars hela längd skilda eller upplösta; detta är dock
händelsen med fjädrarne hos många arter och hos några varieteter
af tamhönset och dufvan. Fanstrålarne sammansmälta mot spolens
spets och bilda den ovala skifvan eller ocellen, hvilken helt säkert
är ett af de skönaste föremål i verlden. Han utgöres af en
regnbågsskimrande, intensivt blå, tandad medelpunkt, hvilken
omgifves af ett rikt grönt bälte, som i sin ordning innefattas af ett
bredt kopparbrunt bälte och detta af fem andra smala bälten af
föga olika, regnbågsskimrande schatteringar. En obetydlig karakter
i skifvan förtjenar kanske omnämnas: fanstrålarne sakna ett stycke
bortåt utefter ett af de koncentriska bältena i större eller mindre
grad sina sidogrenar, hvilket förlänar den ett högeligen fulländadt
