utseende. Men vi hafva på annat ställe beskrifvit[1] en fullkomligt analog förändring af de sabelformiga fjädrarne hos en undervarietet af stridstuppen, hos hvilka spetsarne, som hafva metallglans, “skiljas från fjäderns nedre del af ett symmetriskt bildadt, genomskinligt bälte, hvilket utgöres af fanstrålarnes nakna delar“. Den nedre brädden eller basen af ögonfläckens mörkblå medelpunkt är djupt tandad i samma rigtning som skaftet. De omgifvande bältena visa äfvenledes spår af tandade inskärningar eller snarare afbrott, hvilket man kan se på teckningen (fig. 53). Dessa tandformiga inskärningar äro gemensamma för den indiske och den javanesiske
påfogeln och förtjena att särskildt uppmärksammas, emedan de sannolikt stå i förbindelse med ögonfläckens utveckling; en lång tid bortåt kunde jag dock icke gissa till deras betydelse.
Om vi antaga den gradvisa utvecklingens princip, måste det fordom hafva funnits många arter, hvilka visade alla successiva gradationer mellan de underbart förlängda stjerttäckarne hos påfogeln och de korta stjerttäckarne hos alla vanliga foglar samt vidare mellan den förres präktiga ögonfläckar och andra foglars
- ↑ Variation of Animals and Plants under Domestication, vol. I, sid. 254.
