eller två år gamla; men dr F. Forel har beskrifvit ett fall, då tre kraftiga ungfoglar ur en kull på fyra föddes rent hvita. Dessa unga foglar voro icke albinos, såsom det visade sig af färgen på deras näbbar och ben, hvilka nära öfverensstämde med samma delar hos de fullvuxna.[1]
Det kan vara mödan värdt att genom det märkvärdiga fallet med slägtet Passer[2] belysa de ofvannämnda tre sätt, hvarpå båda könen och ungarne inom förevarande klass hafva kommit att likna hvarandra. Hanen af gråsparfven (Passer domesticus) skiljer sig mycket från honan och från ungarne. Dessa likna hvarandra och äfvenledes i vidsträckt mån båda könen och ungarne af Palestinas gråsparf (Passer brachydactylus) äfvensom af några beslägtade arter. Vi kunna alltså antaga, att gråsparfvens hona och ungar i det närmaste visa oss fjäderdrägten hos slägtets stamform. Nu likna båda könen och ungarne af pilfinken (Passer montanus) ganska mycket gråsparfvens hane, så att de alla hafva blifvit modifierade på samma sätt och alla afvika från sin tidiga stamforms typiska färgteckning. Detta kan hafva kommit att ske derigenom, att en hanlig föregångare till pilfinken för det första såsom nära fortplantningsskicklig eller för det andra såsom helt ung har varierat och i båda fallen förärfvat sin förändrade drägt till honorna och ungarne, eller kan han för det tredje hafva varierat som fullvuxen och förärfvat sin drägt till de båda fullt utbildade könen och, i följd af förärfningslagens felslående i motsvarande åldrar, i någon senare period till sina ungar.
Det är omöjligt att afgöra, hvilket af dessa tre sätt i allmänhet har varit förherskande genom den förevarande klassen af fall. Den åsigten, att hanarne varierade såsom ungar och öfverlemnade sina förändringar till sina afkomlingar af båda könen, är kanske den sannolikaste. Jag må här tillägga, att jag med ringa framgång genom åtskilliga verks rådfrågande har försökt att afgöra, till hvilken utsträckning perioden för förändringen i allmänhet har hos foglarne bestämt karakterernas öfverflyttande till det ena könet eller till båda. De båda reglor, hvartill hänvisning ofta har skett (nämligen att variationer, som uppträda i en framskriden ålder, förärfvas till samma kön, hvaremot de, som uppstå i en tidig
- ↑ Bulletin de la Société Vaudoise des Sciences Naturelles, vol. X, 1869, sid. 132. Ungarne af polska svanen, Cygnus immutabilis, Yarrell, äro alltid hvita; men denna art anses, enligt hvad hr Sclater meddelar mig, icke vara något annat än en varietet af tama svanen (Cygnus olor).
- ↑ Jag har hr Blyth att tacka för uppgifter angående detta slägte. Palestinas sparf hör till underslägtet Petronia.
