Det har här ofvan blifvit nämndt, att Darwin’s helsa i ungdomen varit god; hon försämrades dock under färden omkring jorden, dels genom ihållande sjösjuka, dels i följd af den magra skeppskosten och de stora ansträngningar, för hvilka han utsatte sig under sina utflygter till lands. Både i följd häraf och för att i fullkomligt lugn kunna fortsätta sina studier drog Darwin sig år 1842 ur sällskapslifvet och bosatte sig med sin familj — han hade kort förut gift sig med sin kusin Emma Wedgwood, dotter till den bekante porslinsfabrikanten Josiah Wedgwood — i den sydost om London nära jernvägsstationen Bromley i Kent belägna byn Down. Här har Darwin nu i trettio års tid utan något afbrott sysselsatt sig med att samla bevis för och utveckla den åsigt, hvartill han redan år 1833 vid undersökningen af Patagoniens djurverld kom. Dessa trettio år har Darwin tillbragt med att odla växter och uppföda husdjur, med iakttagelsers anställande öfver organismernas fortplantning, variationer och lefnadssätt, allt detta i akt och mening att pröfva och befästa sin theori om de lefvande varelsernas uppkomst och utveckling. Med beundransvärd ihärdighet och samvetsgrannhet har han rastlöst arbetat och ur hela verldens literatur samlat bidrag till uppnående af det stora mål, som han föresatt sig, och som han i så många år beständigt haft för ögonen. Att han vid sina åsigters framställande ej gått öfveriladt tillväga, utan städse iakttagit den största försigtighet och noggrant pröfvat sin theoris särskilda delar, finner man deraf, att han i tvenne tiotal af år hade denna theori färdig, innan han i tryck offentliggjorde någonting derom, och att han härtill förmåddes endast genom de ifrigaste uppmaningar af två bland sina vänner, geologen Charles Lyell och botanisten Joseph Hooker.
Innan vi öfvergå till en kortfattad redogörelse för Darwin’s literära verksamhet, vilja vi nämna några ord om hans utseende. Detta är i hög grad imponerande. Det långa, hvita, mjuka skägget, hufvudets ovanliga hvälfning, den långt framskjutande, af djupa tankar fårade pannan, de buskiga, hvita ögonbrynen, hvilka beskugga de utomordentligt djupt liggande ögonen, allt detta förlänar denne utmärkte man någonting upphöjdt, som återfinnes hos byster af de grekiske vise. Man vet icke, hvad man mest skall beundra hos detta hufvud: intelligensen, forskareblicken eller den förtroendeväckande öppenheten.
Darwin har för sin vetenskapliga verksamhet rönt ett rättvist erkännande inom den lärda verlden. Vi vilja här nämna några af de utmärkelser, som kommit honom till del. Royal
