WALTER SCOTT
bliva medlem av magistraten och kanske möjligen intaga själva borgmästarstolen.
Rochefoucault, som ryckt slöjan från så många av människohjärtats fula frätsår, säger, att vi till och med i våra bästa vänners olyckor finna något, som ej är alldeles oangenämt för oss. Mr Saddletree skulle blivit mycket ond, om någon sagt honom, att han fägnade sig åt den stackars Effie Deans olycka och hennes familjs vanära, och likväl är det mycken fråga om, huruvida ej tillfredsställelsen att få spela rollen av en viktig person genom att rannsaka och tyda lagen för ifrågavarande fall, lindrigast sagt, skänkte honom full tröst för den smärta, som blotta deltagandet för hans hustrus anförvant förorsakade honom. Han hade nu fått fatt i ett verkligt rättegångsmål, då han däremot förut alltid varit nödsakad att påtruga sina åsikter, där de varken behövdes eller åstundades, och han kände sig så lycklig däröver, som en skolpojke, då han fått sitt första ur, vilket verkligen går, då det är uppdraget, och har ordentliga visare och en riktig urtavla. Men det var icke allenast detta ämne som tog Bartolines uppmärksamhet i anspråk, hans huvud var även överfyllt av tilldragelsen med Porteous, dennes våldsamma död och alla de sannolika följderna av denna sak för staden och samhället. Det var vad fransmännen kalla l'embarras de richesse, en förlägenhet, som härflyter från en för stor kunskapsskatt. Han steg in, genomträngd av medvetandet av en dubbel betydenhet, uppfylld av överlägsenheten hos en person, som äger mera vetande än det sällskap, vari han inträder, och som tillika känner sig äga rätt att utan barmhärtighet avbörda sig sin lärdom på dem. — God morgon, mr Deans, god morgon, mr Butler! Jag visste inte, att ni var bekant med mr Deans.
Butler svarade helt fåordigt. Läsaren torde lätt fatta hans skäl för att ej göra sin förbindelse med familjen, som i hans ögon hade något ljuvt hemlighetsfullt, till ett föremål för vanliga samtal med en så likgiltig person som Saddletree,
I fulla medvetandet av sin betydenhet satte den värdige
144
