Sida:Midlothians hjärta 1926.djvu/256

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

WALTER SCOTT

och i svårare tider, och ehuru jag varken vill upphöja mig själv eller nedsätta andra, önskar jag, att varje man och kvinna i detta land vidblivit det sanna vittnesbördet och hållit den raka medelvägen, likasom på spetsen av ett berg, där blåst och regn rasa, undvikande de till höger varande snarorna och överdrifterna samt de till vänster befintliga slipprigheterna, likaväl som Johnny Dodds på Farthings Acre och en till, som jag vill låta vara onämnd.

— Jag förmodar, sade magistratspersonen, att det vill säga ungefär detsamma som att Johnny Dodds på Farthings Acre och David Deans vid S:t Leonards utgöra de enda medlemmarna av den sanna, rena, oförfalskade skotska kyrkan?

— Gud förbjude att jag skulle yttra något så högmodigt, då det finns så många kristna bekännare! svarade David, men så mycket kan jag säga, att alla människor handla enligt sina gåvor och sin nåd, så att det inte är att undra på om —

— Allt det där är mycket vackert, avbröt mr Middleburgh, men jag har inte tid att höra därpå. Saken som nu är i fråga är den — jag har låtit förekalla er dotter att höras som vittne. — Om hon infinner sig på utsatt dag och avger sitt vittnesmål, är det skäl att förmoda, att hon räddar sin systers liv. — Skulle ni likväl, genom några överdrivna betänkligheter rörande lovligheten av, att hon fullgör en öm systers och god undersåtes åliggande och inställer sig vid en domstol, som handlar till följd av lagens och styrelsens bemyndigande, avskräcka henne från att uppfylla denna plikt, så nödgas jag säga, ehuru sanningen torde låta sträv i era öron, att ni, som gav livet åt denna olyckliga flicka, kommer att bli orsaken till, att hon förlorar det genom en våldsam och förtidig död.

Med dessa ord vände mr Middleburgh sig om för att gå.

— Dröj litet, dröj litet, mr Middleburgh! sade Deans i stor villrådighet och ängslan, men rådmannen, som sannolikt insåg, att ett längre samtal möjligen kunde försvaga verkan av hans kraftigaste skäl, undvek varje vi-

244