Sida:Midlothians hjärta 1926.djvu/468

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

WALTER SCOTT

ty ibland fick jag åka ett stycke i en forvagn, och från Ferrybridge hade jag häst och sedan postvagnen —

— Gott, gott, det gör detsamma, inföll hertigen. Vad skäl har du att tro, att din syster är oskyldig?

— Jag tror det, därför att, såsom det synes av dessa papper, intet bevis finnes på att hon är skyldig.

Hon överlämnade därmed i hertigens händer en avskrift av vittnesmålen och Effies förklaring. Butler hade efter hennes avresa anskaffat dessa handlingar, och Saddletree föranstaltade om deras avsändande till London under mrs Glass' adress, så att Jeanie vid sin ankomst fann dessa för framgången av hennes ansökan så viktiga handlingar liggande i beredskap.

— Sitt ner i den där stolen, kära barn, sade hertigen, medan jag ser igenom de här papperen.

Hon lydde och gav med den högsta ångest akt på varje växlande uttryck i hans ansikte, under det han skyndsamt, men med uppmärksamhet genomögnade papperen och gjorde anteckningar under läsningen. Sedan han i hast genomläst dem, såg han upp och tycktes vilja säga något, men ändrade sin föresats, liksom han fruktat att förhastat uttala sin åsikt, och läste om flera ställen, vilka han antecknat såsom de viktigaste. Allt detta gjorde han på kortare tid än män med vanlig förmåga skulle vara i stånd till, ty han ägde denna skarpa, genomträngande blick, som nästan instinktlikt upptäcker de fakta, vilka äro av väsentlig betydelse för den fråga, som underställts deras prövning. Slutligen steg han upp och sade efter ett par minuters djup eftertanke: — Mitt barn, den dom, som fällts över din syster, kan verkligen kallas ganska hård.

— Gud välsigne er för det ordet, mylord! sade Jeanie.

— Det tyckes strida mot den brittiska lagens anda, fortfor hertigen, att taga det för givet, som ej är bevisat, och med döden belägga ett brott, som, trots allt vad åklagaren förebragt, alls icke torde blivit begånget.

— Gud välsigne er, mylord, upprepade Jeanie, som uppstigit från sin plats och med hopknäppta händer, tår-

456