WALTER SCOTT
vari jag är övertygad, att ni, som vår gamle och tillgivne vän, skall taga den livligaste andel. Jag förblir, käre mr Butler, er uppriktiga väninna i både timliga och eviga ting. Jeanie Deans.”
Efter att hava slutat dessa ovana arbeten gick Jeanie till sängs, ehuru hon knappt kunde sova ett par minuter å rad, så ofta väcktes hon av det fröjdefulla medvetandet av systerns räddning och det oemotståndliga behovet att avbörda sig sin glädje i samma varma, innerliga böner, vari hon förut givit luft åt sitt tvivel och sin sorg.
Hela den nästa och den därpå följande dagen rände mrs Glass, pinad av en otillfredsställd nyfikenhets alla kval, rastlöst av och an i boden. Tredje morgonen kom slutligen den efterlängtade vagnen med fyra betjänter i mörkbruna och gula livréer stående hoppackade på baksätet, och hertigen i egen person, med galonerad hatt, spanskt rör med guldknapp, kraschan och ordensband, alltsammans mycket storståtligt, som det står i sagböckerna, inträdde i boden.
Han frågade mrs Glass efter sin lilla landsmaninna, men anhöll ej om att få se henne, förmodligen emedan han ej ville giva deras bekantskap något sken av förtrolighet, vilken förtalet lätt kunnat misstyda. — Drottningen, sade han till mrs Glass, har tagit Effies sak i nådigt övervägande, och som den gjort ett synnerligen djupt intryck på henne, har hon, bevekt av den äldre systerns kärleksfulla och beslutsamma karaktär, värdigats använda sin mäktiga bemedling hos hans majestät, till följd varav en skrivelse, innehållande Effie Deans benådning, avgått till Skottland, likväl med det villkoret, att hon på fjorton år skall vara förvisad från landet. Kronoåklagaren, tillade han, hade yrkat på denna inskränkning av benådningen, i det han gjort hans majestäts ministrar uppmärksamma på, att under loppet av sju år handlagts ej mindre än tjuguett mål angående barnamord i Skottland.
— Anfäkta honom! utropade mrs Glass, vad behövde han ha sagt sånt om sitt eget land för, och det åt engels-
496
