WALTER SCOTT
— Talar ni om lagen, sade mrs Howden, så kommer mr Saddletree här, som kan ge besked därom trots så bra som någon i rätten.
Den omnämnda personen, en äldre man med ett allvarligt utseende, en ståtlig peruk och en allvarsam, mörk dräkt, framträdde i detsamma och bjöd miss Grizel Damahoy artigt armen.
Det torde vara nödvändigt att nämna, att mr Bartoline Saddletree vid början av Bess Wynd och under skylten Gyllne Klipparn höll en väl försedd och mycket ansedd bod för sadlar, seltyg och dylikt, men som både han själv och de flesta av hans grannar ansågo hans naturliga anlag ligga åt lagens viktigare angelägenheter, så underlät han ej att flitigt bevista domstolsförhandlingarna i det angränsande kvarteret, där han, sanningen till sägandes, oftare var att finna, än som skulle varit förenligt med hans egen fördel, så framt ej hans äkta hälft, som var en verksam och driftig kvinna, haft en beundransvärd talang att i hans frånvaro tillfredsställa kunderna och gräla på arbetarna. Denna goda fru hade tagit för sed att låta sin man gå sin egen väg och obehindrat förkovra sig i lagkunskapen, men liksom till ersättning hade hon förbehållit sig att få sin vilja fram i allt, som rörde hushållningen och handeln, vilka han överlämnat åt henne. Som Bartoline Saddletree ägde ett ansenligt ordsvall, vilket han tog för vältalighet och varmed han var frikostigare mot den krets, vari han umgicks, än som alltid var angenämt och önskvärt, så uppkom ett talesätt, varmed spefåglar ibland plägade avbryta hans svada, att han hade en gyllne klippare utanför dörren och en grå märr i boden.[1] Denna förebråelse föranledde också mr Saddletree att vid alla tillfällen antaga en tämligen hög och stolt ton mot sin raska hustru, en omständighet, som hon likväl ej tycktes synnerligt lägga på sinnet, såvida han ej gjorde något försök att utöva sitt husbondevälde,
- ↑ Detta är en ordlek, som ej kunnat återgivas på svenska. A gray mare är nämligen i i England en benämning på en hustru, som har husbondeväldet.
48