MIDLOTHIANS HJÄRTA
kelsegrunderna till sin lilla övergående misslynthet tvang sig att blygas över dem och att anse fördelarna i sin systers lott för en Guds nåd och dess olägenheter för de nödvändiga följderna av för längesedan begångna förvillelser. På detta sätt övervann hon fullkomligt den känsla av sårad egenkärlek, som hon naturligt nog hyste, då hon såg Effie, vilken så länge varit ett föremål för hennes bekymmer och medlidande, plötsligt ställd så högt över henne i livet, att denna bland sina största anledningar till fruktan räknade möjligheten, att deras släktskap skulle kunna upptäckas.
Sedan detta utbrott av egenkärlek fullkomligt kuvats, gick hon ned till det lilla rummet, där herrarna höllo på att sluta sitt spel. Hon fick då av kaptenen bekräftelse på nyheten, att hertigen av Argyle snart väntades till Roseneath.
— Han skall finna fullt upp med rapphöns och orrfågel på Auchingowers hedar, och han lär säkert komma att ta en sen middag och nattkvarter i prästgården, som han gjort en gång förr.
— Han har fullkomlig rättighet därtill, kapten, sade Jeanie.
— Ja, förp-na mig, har han inte det, och det till varje säng i landet, svarade kaptenen. Och ni gjorde päst i att säga er far, stackars gubbe, att han lagar sina djur i ordning och för ett par tre dar kör sitt fördömda cameronianska strunt ur huvudet på sig, om han kan vara så artig, ty så fort jag talar med honom om de oskäliga djuren, svarar han mig ur pipeln, vilket ej kan sägas vara ett anständigt pemötande mot en schentelman, så framt det inte är en person av ert stånd, mr Putler.
Ingen förstod bättre än Jeanie kraften av ett milt svar, som avvänder vrede, och hon log blott och förklarade, att hon hoppades, att hans höghet skulle finna allt, som stod under hennes fars vård, till sin fullkomliga belåtenhet.
Men kaptenen, som tappat hela brevlösen på brädspelet, var i det för olyckliga spelare vanliga dåliga lynnet, vilket,
