ven»[1] kallar gissel och avser syfta på att »Knut kiörer julen ut», men jag är böjd för att se dem som folketymologiska omtydningar av det gamla årstidstecknet, ett liggande eller omvänt träd på 13 januari, en motsvarighet till det avlövade trädet på 14 oktober och det lövade på 14 april. Möjligen kan också det omvända hornet ha medverkat till märkets utbildande, åtminstone i den form det förekommer på St. H. M. 56.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 15 i filen Midvinter och tjugondag – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 6. St. H. M. 56. Börjar på 1/1. Nyår ett horn, trettondag tre kronor, tjugondag omvänt horn (gissel?). |
Märkliga förhållanden visa i detta hänseende de lapska och östliga runkalendrarna. En av dessa, St. H. M. 177, har ett träd med nedåtriktade grenar på 11/10 (fig. 7), ett likadant på 14/1, samt ett träd med uppåtriktade grenar på 11/10. På samma kalender står
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 15 i filen Midvinter och tjugondag – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 7. St. H. M. 177. Avsnittet börjar 1/1. Kors utmärka detta datum samt trettondagen. 7/1 och 13/1 ha halva kors, 14/1 ett träd med slokande grenar. |
bredvid trädet, på 13/1, ett kors för tjugondagen. 'Trädliknande märken förekomma på 14/1, även på de lapska kalendrarna St. H. M. 180, 182 och 193 (fig. 8).
Härmed böra sammanställas en skivformig runkalender från Dagö (Nord. M. inv. 89,901) insamlad i Gammalsvenskby, dit den säkerligen medförts av de från Dagö förflyttade estlandssvenskarna, vilken har ett trädformigt tecken på 11/1 (fig. 9) samt en mycket
- ↑ Kort och tydelig Undervisning Huru man ska förstå och bruka runstafwen. 3 uppl. Uppsala 1748.
