detta ha infallit icke särdeles långt efter trettondagen. Ty annars skulle Thietmar ha funnit något annat kristet datum att räkna efter (t. ex. Pauli omvändelse 25/1, eller Kyndelsmässa 2/2). Till ett viktigt ställe i Olof den heliges saga, som också tillåter vissa slutsatser angående den hedniska midvinterns läge i förhållande till den kristna julen, skall jag senare återkomma.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 14 i filen Midvinter och tjugondag – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 4. St. H. M. 88. Börjar på 1/1. Nyår ett horn, trettondagen en spira, tjugondagen ett liggande träd. |
Om de gamla skrifterna också i det hela taget, liksom den muntliga traditionen, lämna ett ganska sparsamt material till midvinterns datering, kunna vi lyckligtvis på runkalendrar och rimstavar få åtskilliga bidrag till frågan belysning.
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 14 i filen Midvinter och tjugondag – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 5. St. H. M. 82. Avsnittet börjar på 1/1. Nyår t. o. m. trettondag kors, likaså kors på 11/1. På tjugondag en trädliknande figur. |
Den ovan nämnda, av Lithberg som medeltida ansedda runstaven St. H. M. 88 har 13/1 märkt med ett tecken, som liknar de vanligen som årstidsmärken brukade, schematiska träden men liggande (fig. 4). På en platt runstav av nv. dalatyp, St. H. M. 75, är tecknet för 13/1 ett upp- och nedvänt träd. Samma tecken på samma datum förekommer även på andra stavar, t. ex. St. H. M. 36 (inv. 1453:36). Likartade äro St. H. M. 82 (fig. 5), 58, 56 och 57. De två sistnämnda (fig. 6) äro sådana, som >Kort undervisning om Runstaf-
