72
ogörligt; ty änskönt jag kunde finna någon stor nog för en ordinär menniskolekamen, skulle dock hennes ofantliga bröst alltid hänga utanföre, liksom twenne tiggarpossar. Lefwande kan hon ej heller föras, ty ho wet om icke Jungmännen skulle bryta sig in till henne i buren?
Emellertid måste jag beundra Herr Korporalens utwalda smak för naturalier. Den öfwertygar mig, att kärleken ingalunda är blind, såsom man orätt föregifwer; ty när han är i stånd att se himmelska täckheter hos en Markatta, måtte han ju wara skarpsyntare än Argus.
Apor finnas här så många som trän. En wiss Auctor sätter dem i klass med menniskor, hwilket jag länge ej kunnat begripa, eller taga för alfwar. Gubben satyriserar, tänkte jag, och åstundar gifwa wåre modapande sprätthökar en liten släng på pelskappan. Men, sedan jag sjelf haft tillfälle att undersöka deras natur, finner jag alltför mycket skäl deruti; ty de äro sjelfswåldige kreatur, narraktige och aldrig stilla, fullkomligen lika wåra små kruserliga Celadoner, undantagande att de gå opudrade, och hwarken hwissla eller tala Fransyska. Sprätta kunna de, och snusa en perfection - - - Jag äger en dylik.
En alltför artig Papegoja har jag ock. Man räknar dessa bland fogelslägtet. Men efter min tanka böra de ställas i klass med lättsinta Fruntimmer; ty wackra äro de; på twå ben gå de; prata nästan oupphörligen, och tycka mycket om sig.
Sköldpaddor fingo wi till godt köp. De äro ganska köttfulla och ge sund föda; äga för öfrigt den likhet med Sjömän, att de trifwas bäst på wattnet, komma i land endast för att lägga ägg och ungar.
