39
någon ordning. Se de någon främling, som icke drar Engelska skört och piska i nacken, så spotta de och slänga orenlighet efter honom. Få de ej nog pengar som de wilja, göra de uppror. Folkhopen är större, än att alle skulle kunna brukas. Derigenom tillgripas liksom näringsfång röfwerier, mordgerningar, stölder, tiggerier, m. m. men med allt detta herrskar ändå bland dem något ädelt, någon smak för rättwisa. T. ex. om der händer mig, att jag blir öfwerfallen eller bestulen på gatan, och ropar åt dem: Gentlemen shal you suffer a foreigner to be so handled with in your country, eller något dylikt, så slå de en ring omkring stället, utleta den brottslige och straffa honom på fläcken, antingen med att doppa honom i ränsten, pumpa watten på honom och bultan, så länge han kan röra sig, eller twingan till godtgöring i penningar.
Smärre brott straffas här med pillory (skampåle), så gjord, att syndaren måste sticka fram hufwud och händer genom hålen på ett bräde. Är nu den lidande gynnad af dem, så slå de en spetsgård kring pålen, att ingen må göra honom något ondt. Men i annat fall sjunga de smädewisor, spotta och slå den stackaren synen full med orenlighet. Jag har sett en dylik löjelig förrättning.
Annars är detta och andra blodiga och hiskeliga spektakel folkhopens angenämaste lustbarheter. Med samma nöje, som Franske allmogen löper att grina åt en Taskspelare eller Comediant, wandra desse till galgplatsen, att klappa händerne åt dem som skola steglas eller hängas. Comedier behaga dem icke, så framt man icke mördar och halshugger på Theatern. Hu! det är en- blodig nation! T. ex. De ha en sort lustspel, som jag med grufwelse sett en gång: en hop Pojkar församlas att
