72
Då gissar jag, att kärlek min,
Gick som en karl i kläder sin.
Harmas icke, min Läsare. Jag smakar dessa infall lika så litet som Du. Men min pligt såsom Historie-Scribent förbinder mig, att införa dem. För att ställa dig tillfreds skall jag spara de öfrige, och icke en gång omtala den afhandlingen som want priset, hwiket bestod i åtta glas Bischoff, hwilka wår då warande Präses öfwerräckte, med ett efter tillfället lämpadt Låftal.
Poeten tog dem emot med bugning och följande sång:
Skall en wagn
Göra gagn,
Bör man ofta smörja hjulet;
Annars går,
Hwarje spår
Krokigt, tungt och illa wulit.
Likså bör
Strupans rör
Läskas i ett wittert Gille;
Ty jag swär,
Bischoff är
Bästa smörjan för ett snille.
En annan hade samma gång skrapat ihop några Rochesterska grofheter, och wille bewisa, att käleken icke war annat, än en häftig hunger efter ett stycke hwitt wackert Woman-flesh. Skriften war quick nog i sin wäg; men Sällskapet fann sig icke föranlätet att förwara, bland dess öfriga papper, några lisspund smuts, för twå eller tre quintin snilles skuld, ådömde författaren följakteligen, att försona sig med ärbarheten, genom twå Bålar Punsch till nästa sammankomst.
