Tredje Finska Tåget,
ifrån
Cap till Java.
Kap. 1.
Audaces mare qui current. - -
Sjömän äro flyttfåglar, like wattnet de segla uppå, i beständig rörelse. Ofta lägga de sig i ett klimat, och stå upp i ett annat. Södra Polens hetta förfärar dem likaså litet, som Norra Polens köld. En bistert tjutande storm, eller en glädtigt susande medwind, är dem nästan ett och samma.
Werlden är Sjömannens Fädernesland, luftkretsen hans boning, himlen hans tak, och fiskarnes rike hans åker. Utan hem är han allestädes hemma. Naturen äger inga råmärken, dem han icke wågar öfwerstiga, och sjelfwe de långwäga wädren gå ej längre än han. Längst från det höga Europa, letar han sig fram ända ned till Antipoderne. Japanen helsar han för landsman, och till Grönländaren säger han broder. Ingen fläck på denna sidan om solen är honom obekant. Med Kompassen i ena handen och rodret i den andra, flyger han jordklotet omkring, dricker The med Chinesen, köper Markattor på Java, tar sig ett rus Constantia hos Hottentotterne, och lurar Guldklimpen ur näfwen på den dumma Amerikanen,
