Sida:Min son på galejan.pdf/100

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

2

för en tälgknif, för en stekpanna, eller för en liten lumpen spegel. Lik en General-Uppbördsman hämtar han skatt af alla Klimater. Lik en Westgötheknalle, är han med i hwar marknad. Lik en Nordkapare, känner han alla watten. Med ett ord: Neptuni söner äro själen i hela det stora allting.

Ho plåckar fremmande blomster åt Europas Linneer? — Desse. — Hwilken hembringar Silfwer ifrån Peru och Guld ifrån Chili? — Desamme. — Ho skaffar Rhabarber åt fördärfwade magar, eller Chinarot för Frossuslingar? — Äfwenledes de. — Huru skulle hans Exellence få kostbara winer för sitt bord, och hennes Nåd en tass Mocka på maten, om Sjömannen ej dristade sig gå derefter? Huru skulle den älskwärda Celinde få utbreda sina älskliga täckheter på en sidensoffa, eller prunka på Bållhuset med rika glänsande tyger, om han icke uppsökte Silkesmaskarnes fädernesland? Och menar ni den stålte triumferande Corydendundrion nånsin inkräktat så många hjertan, så framt han icke skaffat sig Diamanter från Indostan, till att uppstråla horizonten af ett brunett ansigte? Nej, Neptuns söner har ni att tacka för alltihop. Columbus war en hjelte, Alexander en slaktare.

Wi woro nu åter på sjön. Taffelberget hade redan förswunnit ur sigtet, och saknaden af Hopps-udden war oss ganska dräglig; ty tre weckors tid, som wi legat der, är öfwer nog, att kunna ledsna derwid. Detta syntes sjelfwa windarne ha sig bekant, emedan de långa fjorton dagar blåste så friskt, att wi gjorde 8 till 9 segelknop i timen. Med sådan lycka i seglen, och Capska tröstekällor i hyttorna, flöto stunderna snart förbi.

Mina wänner, som icke haft tillfälle att komma längre än inom Bayfalso, lackade win i mig och