i moderligheten. Känslorna äro det väsentliga momentet. Och dessa bestämma det späda flickebarnet lika väl som den gamla jungfrun.
Men om å ena sidan icke ett enda starkt skäl finnes för hoppet att den könsliga differentieringen på det psykiska området allt mer skall kunna utplånas och kvinnan bliva jämnhög med mannen i materiell och andlig produktion; om tvärtom varje stöd, man i detta fall brukar, visar sig svagt som ett rö i naturens starka hand — så ger å andra sidan ett enda undantagsfall av kvinnlig överlägsenhet ett obrytligt stöd åt yrkandet på full frihet för varje kvinna att följa sin individualitet, att utan hinder från samhällets sida själv söka finna vad naturen menat just med henne.
IV.
De, som hoppas mannens och kvinnans framtida, fulla likställighet inom den materiella och andliga produktionen, se — till förmån för sin tes — de gångna århundradena i alltför mörk dager.
Man får icke vid bedömandet av det förflutna fästa mer vikt vid vissa av forntidens än vid vissa av nutidens äktenskapslagar, ifall man vill nå en verklighetstrogen bild av förhållandena inom en tids äktenskap. Än mindre bör man fästa sig vid vissa mäns »tankar om kvinnan» och göra dem till alla mäns under en tid. Komme framtiden att döma kvinnoemancipationens århundrade efter Nietzsches och Schopenhauers tankar om kvinnan — vilka de proklamerat med anspråk att bli trodda liksom andra män proklamerat kvinnan som ängel — då bleve resultatet lika besynnerligt, som när kvinnosakskvinnorna nu mäta kvinnans forna utvecklingsmöjligheter efter forna tiders sämsta lagar och talesätt. Naturligtvis betydde
7. — Missbrukad kvinnokraft.
