Sida:Missbrukad kvinnokraft och kvinnopsykologi (1914).djvu/73

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
69
»naturenliga arbetsområden för kvinnan»

isynnerhet där ett mångahanda, icke ett enahanda, tagit deras krafter i anspråk. Det bästa beviset lämnar oss vår storhetstid. På kvinnornas drift och omtanke vilade då en stor del av landets förmåga att bära sina bördor. Men det är att märka, att det isynnerhet var inom ett med kvinnans skaplynne överensstämmande yrke, hon då visade sin duglighet, nämligen lantbruket.

Och detta är också ett tredje, naturenligt arbetsfält till vilket kvinnan borde vända sig.

Lantbruket i vårt land är numer ett så omfattande, så sammansatt och så bekymmersamt yrke, att få kvinnor torde mäkta detsamma i dess helhet. Men det finnes grenar av yrket, vilka mycket väl lämpa sig för kvinnan, såsom mejerihanteringen och framför allt trädgårdsskötseln. Näst efter att syssla med barn torde väl intet arbete mer motsvara den kvinnliga egendomligheten, intet giva bättre uttryck åt moderligheten i hennes väsen än just när hon får uppdraga en planta eller vårda en blomma; när hon får se liv spira och utveckla sig, när hon får omhulda och framälska, när hon får bruka sitt skönhetssinne och sin förmåga att ordna och därunder själv leva det sunda, rika, kropp och själ utvecklande livet samman med naturen och dess härligheter.

På kontoren och byråerna i en stad förlora kvinnorna däremot ofta sin livsglädje samt bli sjuka eller nervösa och måste bära de manliga kamraternas missnöje över försummat arbete eller också hålla i tills de stupa.

Vid detta som vid alla mina argument för naturenliga arbetsområden åt kvinnorna, har jag endast tanken på flertalet kvinnor. Det fåtal, som har manliga egenskaper men saknar det moderliga sinnet, kan utan lidande för sig själv eller skada för mänskligheten bruka sin kraft till alla möjliga yrken, även sjökaptenens och lokomotivförarens, såsom redan skett i Amerika.

Trädgårdsskötseln är redan i utlandet idkad av