Vom Rechte, das mit ans geboren ist,
Von dem ist leider! nie die Frage.
Goethe.
I.
Envar med någon fantasi begåvad människa kan lätt tänka sig en fullkomligare värld än den, i vilken vi leva. Men i den, där vi nu ha att finna oss till rätta, utgör könsskillnaden — vilken innebär såväl livets mest tragiska konflikter som dess rikaste lyckomöjligheter — grundvalen för livets fortvaro.
Omkring denna grundval röra sig alla principstrider i kvinnofrågan. Meningsolikheterna kunna ytterst reduceras till dessa enkla teser:
1) Den fysiska könsskillnaden medför icke någon väsentlig psykisk artskillnad. Detta är t. ex. Stuart Mills åsikt.
2) Den fysiska könsskillnaden medför en outplånlig psykisk artskillnad. Detta är t. ex. Herbert Spencers åsikt.
Enligt den förra satsen äro sålunda, bildlikt talat, man- och kvinnosjäl alldeles samma vinslag. Men vinet har i förra fallet blivit inneslutet i en behållare av koppar och i det senare i en behållare av glas. På grund av formens skörhet har man gjort gällande, att innehållet också borde vara svagare. Ja, man har till och med flyttat undan glaskärlet, såsom alltför ömtåligt att brukas. Men när man en dag provade vinet, fann man det vara samma ädla druva som i kopparkärlet, och enda skillnaden således att det ena vinets behållare var sprödare än det andras.