Sida:Myladys son del II 1925.djvu/317

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— En vacker stöt! utropade Porthos.

— Jag har en son, sade Athos, jag ville leva!

— Äntligen, utbrast d'Artagnan, har Gud låtit höra sin röst!

— Det var inte jag, som dödade honom, mumlade Athos, det var ödet!