Den här sidan har korrekturlästs
i stället för att bidraga till att låta hans kungliga huvud falla, voro nära att rädda honom i stället.
— Det är verkligen sant, sade Porthos. Och vad tusan ska vi säga åt Mazarin?
— Låt mig sörja för den saken, min vän… Jag har redan gjort upp min plan; skrattar bäst som skrattar sist. Cromwell är mycket mäktig, Mazarin mycket slipad, men jag vill dock hellre kämpa mot dem än mot salig herr Mordaunt.
— Ah, sade Porthos, vad det är skönt att kunna säga: »salig herr Mordaunt»!
— Ja, på min ära! svarade d'Artagnan. Men iväg!
Utan att förlora ett ögonblick styrde de kosan åt Paris, åtföljda av Mousqueton, som efter att ha frusit hela natten nu på en liten stund blev alltför varm.
