Sida:Myladys son del II 1925.djvu/81

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— Vad är det? frågade d'Artagnan förvånad.

— Jag har visst vrickat handloven en smula.

— Besitta, du slår då också som en riktig slägga!

— Jag måste väl, den där gynnaren tänkte ju traktera mig med ett pistolskott. Men hur blev du av med din?

— Åh, svarade d'Artagnan, min var ingen människa.

— Vad var han då?

— Ett spöke.

— Och…

— Och jag besvor det.

Utan vidare förklaring tog d'Artagnan sina pistoler, stack dem i sitt bälte, svepte in sig i sin kappa, och som han ej ville på återvägen gå in genom samma tull, varigenom han kört ut, tog han nu vägen åt Richelieuporten.